RASBESKRIVNING FÖR FLATCOATED RETRIEVER Hämtad ur Rasbok 1995 Hemland England Bakgrund/Ändamål Vid mitten av 1800-talet blev klappjakt på fasan en populär jaktform på de engelska godsen. En ny typ av hund behövdes för denna jakt, och genom korsningar mellan en rad olika raser utvecklades den apporterande fågelhunden, retrievern. Mot slutet av seklet delades denna upp i olika varianter efter hårlag och färg. Flatcoated retrievern var en av dessa. Standarden för Flatcoated retrievern beskriver en hund vars huvudsakliga uppgift är att bärga det skjutna viltet till jägaren. En hund som har kraft nog att arbeta uthålligt i svårforcerad terräng och som samtidigt har spänst och snabbhet att hinna ifatt ett skadat villebråd. Det vakna och lyhörda temperamentet är en förutsättning för att den ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Helhetsintryck En vaken, aktiv, medelstor hund med ett intelligent uttryck, som ger intryck av styrka utan att vara klumpig och av spänst utan att var gänglig. Den har ett förtroendeingivande sätt och visar sin positiva och vänliga attityd genom en intensivt viftande svans. Huvud Huvudet är långt och vackert format. Skallen är flat och måttligt bred. Stopet är obetydligt och på intet sätt markerat för att undvika ett "dropp"- eller uppnäst utseende. Nosspegeln är välutvecklad med öppna näsborrar. Käkarna är långa och kraftiga så att hunden kan bära en hare eller fasan. Ögon Ögonen är medelstora, mörkbruna eller nötbruna med ett mycket intelligent uttryck. (Runda utstående ögon är absolut inte önskvärda). Ej snedställda. Öron Öronen är små och väl ansatta intill huvudet. Bett Käkarna är starka med ett perfekt, regelbundet och komplett saxbett. Hals Huvudet övergår mjukt i halspartiet, som är relativt långt och torrt, symetriskt ansatt, snett placerat i skulderpartiet och mjukt övergående i ryggen, så att hunden med lätthet kan följa upp ett spår. Kropp Bröstkorgen är djup och ganska bred med en väl markerad bringa. De främre revbenen är tämligen flata. Välvningen ökar gradvis mot kroppens mitt och avtar i det bakre partiet. Ländpartiet är kort och kraftigt. Ett långt ländparti med uppdragen buklinje är icke önskvärt. Extremiteter Frambenen är raka med bra benstomme ända ner till tassarna. Armbågarna rör sig tätt och jämt intill kroppen. Bakbenen är muskulösa med lagom vinklade knä- och hasleder. Hasleden är lågt ansatt. Kohasighet är icke önskvärt. Tassar Tassarna är runda och starka, men slutna och väl välvda tår. Trampdynorna är tjocka och starka. Svans Svansen är kort, rak och väl ansatt, bärs glatt men aldrig mycket över rygglinjen. Rörelser Fria och flytande, parallella och strama, såväl framifrån som bakifrån sett. Päls Pälsen är tät, med fin till medelgrov struktur, av god kvalitet och så rak som möjligt. Ben och svans har rejäla fanor. En fullt utvuxen päls fulländar elegansen hos en färdigutvecklad, bra hund. Färg Endast svart eller leverbrun. Mankhöjd Önskvärd mankhöjd hos hanhund 58-61 cm. Önskvärd mankhöjd hos tik 56-59 cm. Vikt Önskvärd vikt hos hanhund i god kondition 27-36 kg. Önskvärd vikt hos tik i god kondition 25-32 kg.